Skogshuggarmodets återfödelse?

Ett spännande tecken i tiden är Justin Timberlakes senaste stilmakeover, som bland andra Susanne Ljung uppmärksammar i DN. I samband med släppet av nya plattan Man Of The Woods har Timberlake, tidigare mestadels slickt urbant kostymklädd, börjat klä sig i skogshuggarlooken.

Peak beard? Inte för Justin i alla fall.

Första gången vi mera utförligt skrev om den här på bloggen var 2008, och redan då var ju stilen inte ny i det samtida modet. Så här tio år senare känns den om inte omodern så i alla fall väldigt långt från trendfronten. I bästa fall kan väl sägas att skogshuggarlooken och dess olika varianter blivit en mer långsiktigt hållbar stil, en del av nån sorts workwearorienterad permanent fashion-rörelse.

Och på så sätt kanske den är logisk för Timberlake att anamma. Han är årsbarn med undertecknad, och fyllde alltså 37 i början av januari i år. Om han liksom jag finner det allt svårare att med värdighet hänga med i posthipstermodets svängningar, erbjuder ju skogshuggarlooken praktiska, avslappnade, hyfsat färggranna och bärbara plagg som fungerar både hemma och på jobbet.

Dessutom signalerar stilen ju, och för egen del tror jag att den här psykologiska sidan av skogshuggarlooken är en väldigt viktig förklaring till varför jag envisas med att fortfarande (i alla fall delvis) hålla fast i den, att bäraren vill vara eller känner sig nära naturen. Även om han eller hon bor i stan. Stilen blir en daglig påminnelse om en längtan att kliva ut genom ytterdörren för att hugga ved i en glänta i skogen istället för att sätta sig på en överfull tunnelbana in mot de urbana kontorsområdenas betongöknar.

Med tanke på hur enormt stor Justin Timberlake är som artist blir det spännande att se vad som ska hända med skogshuggarlooken den närmsta tiden - kommer den att få ytterligare en revival, eller blir den stilen som dödade Timberlakes karriär och stämplade honom som en hopplös föredetting? Jag hoppas naturligtvis på det förstnämnda!

EDIT: Pitchforks recension av Timberlakes nya platta är en rolig sågning. Aftonbladet är inte heller särskilt begeistrade.

Skjortan. SKJORTAN!!!

Kathleen Edwards på Annexet 4 november 2011

Gör det igen för oss Kathleen Edwards! Det var den tanke som gick på repeat i min hjärnas rostiga rullbandspelare efter kanadensiskans magiska gig i Stockholm i fredags.

Det är en skam att hon bara gavs en ynka halvtimme att breda ut sin vackra singersongwritermelankoli över. Men är man uppvärmningsakt till Bon Iver får man tydligen inte mer än så.

Vi var en tapper och entusiastisk skara rutiga skjortor som samlats framför scen i Annexets opersonliga flyghangar till konsertlokal. Kathleen Edwards var på ett strålande humör, lycklig över att vara tillbaka i Stockholm sa hon. Tillsammans med två kompmusiker broderade hon ut sina på skiva ofta relativt ordinärt producerade men oerhört välskrivna låtar till ett skirt täcke av lunkande, avskalade toner av fiol, steel guitar och sin fantastiska röst. Jag kan/minns bara vissa låttitlar, som fina Six O'clock News från debuten Failer från 2003 och magiska Bon Iver-proddade Change The Sheets, men det känns inte heller så viktigt. Det var helheten som var styrkan.



Och alltmedan publikhavet växte framför scen tilltog konserten i intensitet och i den avslutande låten var Annexet som vax i hennes händer. Jag längtade efter mer, och jag längtade bort till kanadensiska småstäder, skogar och landsvägar.

Och som tur är kommer hon att göra det igen för oss - Kathleen Edwards kommer till Sverige på en egen turné våren 2012. Vi ses på Nalen den sjunde mars, Kathleen. Vi längtar!