Filmen Mannen från Mallorca från 1984, Bo Widerbergs filmatisering av Leif GW Perssons "rövarroman" Grisfesten, är en av mina favoritfilmer. Den beska samhällskritiken och det "långa sjuttiotalets" grådaskiga socialrealism förenas med genrefilmens spänning till ett mästerverk. Kjell Sundvalls I lagens namn från 1986, en filmatisering av tredje delen av GW:s första trilogi, Samhällsbärarna, är inte alls lika bra. Johansson (von Brömssen) saknas utan här röjer Jarnebring, spelad av Sven Wollter, mest runt ensam, och ibland med kollegan Wesslén (spelad av Anita Wall). Fallet handlar om en grupp ordningspolisers systematiska övervåld mot "buset", och om en restaurangägare som de vill sätta dit. Handlingen lyckas med att vara både enkel och svårbegriplig, och har fuskat bort mycket av det intressanta i GW Perssons roman. Behållningen är mer fotot och en magnifik insats av Sven Wollter och hans mustasch än något annat. Jarnebring spelar trombon, Jarnebring sveper en drink framför en magisk Stockholmsutsikt, Jarnebring skäller ut folk till höger och vänster. Det är en film med många brister, men sämre kan man ändå spendera 1 timme och 23 minuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar