Cézanne sägs ha sagt till sina modeller: "Var ett äpple!" Är hans porträtt opersonliga, objektifierande av människorna, görandes dem till ytor inte annorlunda än tingens ytor (väggar, tyger, etc.)? T.J. Clark diskuterar det i en väldigt fascinerande essä. Är hans porträtt objektifierande? Och är det i så fall något dåligt?
T. J. Clark, "Cezanne's Intimacy", London Review of Books, 25 januari 2018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar