...gillar jag den telecom-jättes reklam där man manifesterar sin överlägsna mobila täckning med hjälp av gamla reklambilder från bortglömda städer i Sverige och dess tillhörande slogans (I love HJO, When in Europe don't miss Skurup). Även om glädjen dämpas något av att man kan ana ett visst mått av Stockholm-överlägsenhet är det så dumma och fåniga slogans (jag säger bara: "Grums - så mycket mer än du tror") att de förtjänar att drivas med.
...har Stockholm City sedan beslutet att endast utkomma två gånger i veckan undan för undan blivit en allt bättre tidning. Plura skriver om mat, sunkhak hyllas, Natalia Kazmierska skriver om konst, Jan Stenmark och Kerold Klang återfinns på seriesidan; överlag är det faktiskt en riktigt go tidning.
...har jag kanske lyssnat för mycket på Mauro Scocco för att imponeras av hans nya singel "Adrenalin", som släpptes för nedladdning på iTunes idag. Det är snyggt producerat och väldigt stabilt komponerat, men det känns lite för mycket som ett hopkok på valfri låt från "Herr Jimsons äventyr" blandat med lite Pet Shop Boys-nittiotal. Egentligen älskar jag ju den här musiken, men jag har hört den här låten göras lite för många gånger förut - sedan kan jag inte neka till att besvikelsen över att han låter bli att fortsätta på det gubbrocks-spår som inleddes på senaste skivan "Ljudet av tiden som går" bidrar till min brist på entusiasm.
torsdag 3 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Stockholm city har helt klart shapat upp sitt game håller jag med om! Dock låter namnet fortfarande som en turistbilaga.
haha, härligt med den här typen av inlägg! känns redaktionellt.
Skicka en kommentar