Aislers Set i Stockholm i onsdags
Aislers Set på Storan i fredags
The Aislers Set, ett indieband från San Francisco som var ett av mina favoritband från 2001-02 nånting och några år framåt, har i år gjort en återföreningsturné efter att inte ha gjort någon skiva sedan 2003, och jag såg dem spela på Storan i Göteborg i fredags. Det var en fascinerande och väldigt fin kväll. Lite av en indie-reunion: i och med att de -- utöver en jullåt som kom 2010 -- inte gjort nånting på nio år så har de knappt några nya fans, utan publiken bestod säkerligen till stor del av folk som jag och mina vänner, 27-29-åringar som var stora fans för snart tio år sedan. Många ansikten som man mer eller mindre vagt kände igen, och ett lysande dj-set med en massa gammalt indiegodis som Talulah Gosh, Girls at Our Best! och McCarthys "Red Sleeping Beauty".
Och jag älskade spelningen; Aislers Sets skramliga Phil Spector-influerade tweepunk tryckte verkligen på alla rätt knappar. "Emotional Levy", "Catherine Says", "The Red Door" -- varje låt var en hit. För att vara ett bands kanske sista spelning nånsin var den väldigt osentimental och mellansnacket var sparsamt: med tanke på att låtskrivaren och bandledaren Amy Linton är arkitekt, så antar jag att bandmedlemmarna har goda liv också efter Aislers Set. Och över huvud taget var något av intrycket i fredags av en avslappnad och härlig kväll: en av mina kompisar konstaterade att för tio år sedan, när vi var tonåringar, så var man så mycket mer nervös och spänd för såna här saker, nu var det verkligen bara kul.
Det var också roligt att med Aislers Sets många texter om San Francisco -- Mission-området och annat -- att bli påmind om hur lyssningen på Aislers Set och andra indieband från SF, Portland och Seattle i början av 00-talet introducerade en till hipsterkulturen från nordvästra USA. TV-serien Portlandia som skojar med hipsters i Portland såg jag på SVT i år och skämten om Portland Timbers och Seattle Sounders hipsterfans har kommit de senaste åren, och det känns så logiskt när man har lyssnat just på Aislers Set eller Dear Nora i tonåren.
---
Bloggens vän Tommy introducerar Aislers Set här. Recension av Aislers Sets spelning i Stockholm. Twisterella -- läste jag flitigt då! -- om How I Learned to Write Backwards, 2003.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar