tisdag 27 april 2010

Jag minns dig Island

Förra helgen var jag strandsatt på Island. Askan från vulkanen Eyafjallajökul ställde in flygtrafiken i hela Europa. En spännande känsla av undantagstillstånd infann sig. Fast på en ö mitt ute i Atlanten fanns inget annat att göra än att omfamna Island och Reykjavik fullt ut.

Jag omfamnade nattlivet.

På fredag kväll ledde oss Ingvar, en genomtrevlig islänning i cowboyboots och diamantörhängen, till de rätta ställena. Först till Auskur - tänk Stureplan i Stockholm och Andra Långgatan i Göteborg i skön förening. Sedan till The English Bar - där två trubadurer med stora förstärkare fullständigt dränktes i det öronbedövande larmet av islänningars samtal klockan halv ett på natten. Till sist Nasa, ett konsertställe med två sinnessjukt svängiga isländska band, ett med afrikanska influenser, ett med technotyska.

Retro Stefson

Lördag kväll: halvt om halvt oinbjudet deltagande på Islandsbankis årliga bal för 1200 anställda. Maten åts fruktansvärt fort och till tonerna av Islands Eurovisionbidrag som jämte ett antal andra isländska schlagers framfördes live från scenen under varmrätten. Till efterrätten följande (varning för ljudchock vid 0.50!):





En 75 år gammal isländsk boogierockare. Say no more.

När samtalet kom klockan tio på söndag morgon om att ett plan stod redo att ta oss till Norge for en våg av besvikelse och saknad genom min kropp. Underbart är kort.

söndag 18 april 2010

En dröm



December, 2009
"om livet i Los Angeles
'Allt fler drinkar . Santa Monica Beach underbar. Allting är mycket stillsamt, bortkopplat från världen, han tycker sig på något sätt återförd till idrottsturnén i Israel tio år tidigare, strandliv, sova, ett mjukt hippieliv utan ansvar och ångest och krav. Man kan leka sig fram genom veckorna.' (s 307)

'I mars reser han genom Nevadaöknen och ser den blomma. Det sker en vecka varje år, i Death Valley, och alltså är ingenting hopplöst. Han är ensam över sommaren, inte van att vara ensam, är lycklig över att vara det. Han börjar skriva noveller. En natt på Santa Monica Beach ser han och en kvinnlig vän från New Hampshire ett slags fiskar, grunions, hur de i tusental kravlar sig upp på stranden för att lägga sina romkorn. Också detta sker endast en gång per år. Denna oerhörda beslutsamhet att leva! Kalifornien är fullt av hemlighetsfulla tecken. Brechts hus, och Thomas Manns. De måste ha upplevt samma narkotiserande sol och stillhet. Här skulle de kanske kunnat leva för alltid.' (s 309) "

Januari, 2010
jag: "All I know about Los Angeles is Steely Dan, the Beach Boys and Raymond Chandler, so I imagine that's what it's like."
David Jacks: "Oh, if it were only that good."


April, 2010
Chris T: "I am happy to extend an invitation to you to be a visiting scholar at the UCLA Institute for Research on Labor and Employment (IRLE) from February to June 2011."

torsdag 8 april 2010

Hejdå vinter

Det finns blandningar i livet som jag tycker särskilt mycket om. En av de allra bästa konstellationerna av bra saker som tillsammans blir rent himmelsk är - öl, korv och snö.




Vintern 2010 har jag ägnat snudd på maniskt mycket tid åt dessa tre av mina största passioner i livet.

Höjdpunkter (utan inbördes ordning):

- Fånga Jägermeisterflaskan-leken i Åre, Jämtland. Efter en lång dag bland blånande berg finns det få saker som är så inspirerande som att försöka fånga en Jägermeisterflaska från golvet med munnen, med händerna på ryggen.

Artikelförfattaren ber till flaskan


- Den underbara krogen/vandrarhemmet Nangijala i Disentis, Schweiz. Svenskägd pub som har happy hour alla dagar i veckan (två bocköl till priset av en!), fantastisk musik och grymt fint både inuti och utanpå (tänk the Great Northern Hotel i Twin Peaks, de har till och med ett vattenfall nedanför uteplatsen). För att inte tala om alla de schweiziska bratwurstar som satte guldkant på vistelsen.

"They made their house from cedars, they made their house from stone"


- Vilda västern-stämningen i Kittelfjäll, Lappland. En liten liten by vid foten av kalfjället, två skraltiga liftar, mängder med två gånger två gånger två meter stora skoteråkare med overaller och arga blickar, ungdomsgäng från Vilhelmina som bjuder på finaste hembrända spriten jag smakat (den har kostat 500 spänn dunken 15 år i sträck!) och sist men inte minst det tribaltatuerade, stenhårda after ski-bandet som sjöng Tomas Ledin-låtar med känsliga röster.

- Feststämningen i Abisko och Riksgränsen: i baren på hotell Riksgränsen spelade coverbandet Sonny Liston Cottonfields och folk stod uppe på borden (klockan var inte ens sju på kvällen), dagen efter i baren på Abisko turiststation körde den ensamme trubaduren med gitarr Roxettes It must have been love i stänkig countryversion och en man införd en (1) sko dansade med sin norrländska mikrobryggeriöl i handen.

Fest i det nordligaste norra


God öl, mikrobryggeribryggd i Lappland

Men nu säger vi adjö till vintern för snön har smält i Stockholm, Hornsgatan är en solig, dammig, partikelgiftig och härlig promenadgata igen och på Skinnarviksberget sitter jeansjackor och mockaskor på indianmönstrade picknickfiltar och tittar ut på Riddarfjärdens sista smältande isflak. Det är vår i luften nu, livsgnistan återvänder till stan - så många gatukök, så lite tid.

Hejdå vintern. Lillebror lägger lössnösvängar i eftermiddagsljuset på Nuolja.

I'm gonna walk down the street Until I see my shining light



"Take it where you find it
Can't leave it alone
You will find a purpose
To carry it on
Mainly when you find it
Your heart will be strong
About it

[Chorus]

Change, change come over
Change come over
Talkin' about a change
Change, change
Change come over, now
Change, change, change come over

I'm gonna walk down the street
Until I see
My shining light
I'm gonna walk down the street
Until I see
My shining light
I'm gonna walk down the street
Until I see
My shining light
I'm gonna walk down the street
Until I see
My shining light
I see my light
See my light
See my shining light
I see my light
See my light
See my shining light

[Chorus x2]"