Köpenhamn: en reserapport och ett mikroöltest

Efter en långhelg i Nordens cykel-, smörrebröd- och mikrobryggerihuvudstad är man mör, men lycklig. Omväxlande väder, avslappnat tempo, flanerande stadsvandringar, wienerbröd och sist men inte minst fantastiskt resesällskap. Här kommer tre höjdpunkter:

Jaægersborggade
Denna hajpade gata är ett relativt nytillkommet vattenhål i den danska huvudstaden. Till och med DN har skrivit om den, och det var så vi fick upp ögonen för den. Framför allt lockade grötbaren Grød. I en liten vitmålad källarlokal en hav trappa ned från gatan serverar två unga män gröt, te och kaffe, och endast det. Inte en ciabatta eller latte så långt ögat når - det går inte ens att beställa en macka. Här är det gröt eller ingenting. Vi var hungriga när vi kom, och eftersom risgrynsgröten inte var färdig valde vi en råghavregröt med äpple, torkade tranbär och linfrö toppad med en sirapsaktig sås. Mjölk på gröten är det inte tal om. Vi slog oss ned vid lokalens enda bord, ett långbord hugget ur en massiv tall med barken kvar på sidorna, och Grød överträffade våra förväntningar. Himmelskt mättande och gott.

Kaffe och gröt - två av livets väsentligheter

Vi släntrade vidare längs Jaægersborggade, som bland annat också huserar en karamellfabrik, en kaffeconnaiseur-bar, ett non-profitkafé, bageri, gallerier, etc. Trevligt och ännu inte alltför gentrifierat.

Det nye Carlsberg glyptotek
Ett av Köpenhamns mest kända muséer, men jag vill ändå passa på att omnämna det här på bloggen. För tillfället står det nämligen värd för en väldigt sevärd utställning om Paul Gaugin. Genom en blandning av realia om Söderhavet och ett urval av Gaugins tavlor ges en inkännande och ganska gripande bild av hans konstnärskap. Gaugin hade trivts i Längre inåt landets sällskap: också han verkar ha brottats med ett andligt sökande och en hemlöshet i sin längtan efter civilisation och kultur å ena sidan och natur och ursprung å den andra. Den senare vann, och till slut tycks han hittat hem på en liten ö i Stilla Havet. En sevärd utställning.

Nørrebro bryghus
På denna supertrevliga brewpub strax norr om sjöarna i centrala Köpenhamn spenderade vi lördagskvällen med hemgjorda burgare, livemusik och ett litet improviserat öltest. Till tonerna av Cigarettes and Alcohol inmundigade och betygsatte vi följande fyra av bryggeriets öl:

Bombay Pale Ale
Betyg: 4
Omdömen: "Skogstjärn", "nationalromantik", "vinden blåser", "sus över ängarna", "distraherad av skogsrå"

Rugporter
Betyg: 4- (2+ mot slutet)
Omdömen: "Kaffe", "omogen växtbeska - aloe vera", "karamellpuss", "potatis", "luktar fanimej jäst och knäckebrödsbak", bastant skum", "det är ju vackert alltså", "connemarasvärta", "skogaholmslimpa i nedsmält form", "håller inte i längden", "nu smakar den sur kaffesump"

Dansk rågöl - går ut hårt men håller inte hela vägen över mållinjen

New York Lager
Betyg: 3
Omdömen: "Doftar smör", "saffransbulle", "rik", "emo", "juice - äppeljuice"

Ceske Böhmer
Betyg: 3+
Omdömen: "Bra pilsner!!!", "fruktig", "bra efterfestöl", "lite ÖL - inte så mycket mer", "luguber"

Brewpub!!!!

Efter att vi tappert testat oss igenom denna del av brygghusets sortiment vidtog ett livegig med det unga danska popbandet Le Clé och deras lika unga eller yngre fancrowd bestående av devota kompisar och kompisars kompisar. Gud, vad hade jag inte gett för att vara en del av det gänget när jag själv var sjutton. Jag har sällan sett ett sådant röj på en popkonsert. Flickorna skrek sig hesa och pojkarna headbangade så kepsarna flög åt alla håll. Såsom nyss fyllda trettio tog jag det säkra före det osäkra och höll mig lite i bakgrunden. Man vill ju inte komma hem från Köpenhamn med en redig nackspärr som enda souvenir.

Kepsar, tomtebloss och ett jävla ös

Och som om inte detta vore nog: utanför Tivoli såg jag mitt livs andra virkade bandana bäras av nån slumpmässig dansk fashionista. Nu har den alltså tagit steget över Atlanten från San Louis Obispo till Köpenhamn - hetaste stiltipset för pre-spring 2012?