söndag 26 april 2009

Inmarschlåtar

Den sociala och kulturella sidan av fotboll är på ett sätt lika intressant som själva spelet, en lika oumbärlig del av livet. Fotboll spelar en så stor roll i så många människors liv, och det är grundat i att det helt enkelt är fantastiskt roligt att spela och se på, och kring fotbollen händer så mycket och så mycket som betyder så mycket.

En av många intressanta grejer kring fotbollen tycker jag är fotbollsmusiken. Varje lag med självrespekt - inklusive Ytterby IS - har minst en låt som hyllar laget och som man spelar på hemmamatcherna. Den kan vara specialskriven eller lånad annanstans ifrån, men viktig är den. "You'll never walk alone", Liverpool FC:s låt är så klart störst och bäst. Kentas "Just idag är jag stark" är svårslagen i Sverige. Men alla lag har sina låtar och inför Allsvenskans start betygsatte Erik Niva i Aftonbladet alla lags låtar, och på bloggen ligger dessutom youtube-länkar till dem alla. Läs, lyssna och gläds.

http://blogg.aftonbladet.se/25977/perma/1182115

Här är Nivas topp 10 för engelska lags låtar:
http://blogg.aftonbladet.se/25977/perma/949596/

3 fotbollslåtar som jag gillar:

Schalke 04, "Blau und Weiss wie lieb ich dich". - Ja, jag gillar schlager. Och powerballader, vilket Schalke så klart också har. Jag såg säsongspremiären denna säsong, hemma mot Hamburger SV i augusti, Schalke vann med 3-0 och det var ett sjujäkla party. Med många Schalkelåtar så klart! Det här är en extremt snäll fotbollslåt, utopisk och drömmande.

Borussia Dortmund, "Bratwurst, Bier, Borussia" - typ skapunk om en underbart & extremt tysk kombination!

FK Viktoria žižkov, "Viktorka žižkov" - Prags coolaste klubb (de delar den utmärkelsen med Bohemians 1905) har så klart punkiga låtar. Tyvärr hittar jag inte den klart bästa låten som spelas på alla hemmamatcher, "Bila červena" (vitt och rött). Den är käck sunkrock när den är som bäst; sunkrock verkar för övrigt vara tjeckisk fotbolls officiella genre - jfr Slavia Prags låt.

Häckens pizzakampanj


När jag flyttade till Göteborg, hösten 2003, bodde jag i andra hand i en etta vid hållplatsen Rambergsvallen. Jag hade redan ett favoritlag i fotboll - IS Halmia - så jag intresserade mig inte särskilt mycket för Göteborgsfotbollen, men om jag hade ett favoritlag i Gbg så var det Häcken, utmanarna från Hisingen. Hisingen är så härligt ohippt att jag inte kan undgå att gilla ön lite granna. Och jag trivdes väldigt bra i Lundby, som nog är ett av de trevligare områdena på Hisingen.

Nu svänger mina Göteborgska fotbollssympatier än en gång norrut, tillsammans med - på grund av flytten till Olskroken - österut till Qviding. En av anledningarna är följande underbara kampanj:

"Under april kommer folk som äter pizza i stadsdelen Hisingen i Göteborg få en gul pizzakartong istället för en klassisk vit. Anledningen är fotbollslaget BK Häcken och gerillabyrån Miami som driver kampanj för att höja statusen på sin stadsdel - och öka intresset för laget.
- På Hisingen finns samma grogrund som i Manchester och Liverpool. Vår publik består till stor del av folk ur de lägre sociala skikten; på Rambergsvallen trängs motsatsen till de som sitter på de ombonade arenornas vip-läktare, säger Alexander Bergström som är marknadsansvarig på BK Häcken i ett pressmeddelande. Med kampanjen söker vi folk som är passionerade, hisingsbor som älskar riktig fotboll men som kanske har lagsympatierna kvar i sitt gamla hemland. Och vi vet att vi når dem bättre med pizza än caviar.
15 pizzerior på ön har av BK Häcken engagerats med kartonger och arbetskläder i kampanjens färger. Förutom att kartongen är gul och bär texten ”Bakar för Hisingen” finns även en fribiljett till matchen BK Häcken mot Halmstad som spelas i början av maj.
Pizzakampanjen är enligt BK Häcken bara början på en rad gerillakampanjer där det lokalpatriotiska temat kommer att vara framträdande."
http://www.idg.se/2.1085/1.223396/hacken-gerillasatsar-pa-pizza

Gotta love it. Lokalpatriotism, tilltal till en viss social grupp, som fotbollssociolog älskar jag det. Den 5 maj står jag på Rambergsvallen och hejar på Häcken mot Halmstads BK!

Malmöspaning


För ett par veckor sedan spenderade jag helgen i Malmö. En mycket trevlig helg med redaktionsmöte men också gott häng i hipsterkretsar, i form av läkar- arkitekt- arborist- m m-studenter. Denna upplevelse, lite mera "med" än min vardagliga lunk i Olskroken, gav mig stor inspiration till ett blogginlägg om vad som är inne i Malmö och skillnaderna mellan Malmö och Göteborg. Nu, ett par veckor senare har jag dock redan glömt en del. Jag tänkte i alla fall på detta:

*cykelmode - att det över huvud taget kan gå mode i vilken sorts cykel man ska cykla på, känns som en härligt/onödigt hipsterföreteelse och en storstadsföreteelse, jag tänker att det är lite New York över det där. I Malmö är i alla fall nån slags fixed nånting extremt avskalade cyklar på modet; vi konstaterade att kanske kommer det till Göteborg om ett år - eller är Göteborg ö h t inte hipster nog för att ha något sådant som cykelmode?
Storstad och cykelmode: New York Times stilsektion 15 april, "Civilized riding".

*kornblå byxor på män. Väldigt våren 2009 i Malmö, tydligen.

*Väldigt, väldigt små mössor på män - så små att de kan misstas för en kippa.

tisdag 21 april 2009

Nedräkningen har börjat


Jackson Browne är som bekant ute på turné och landar i Sverige för gig på Cirkus i Stockholm den 4/5. Spänningen stiger för varje dag - inatt drömde jag att jag såg honom spela live.

I min dröm var det väldigt mycket folk men alla stod och tryckte längst bak i lokalen, av vördnad. Jackson hade getskägg och spelade alla gamla hits folk ville höra. Sedan avslutade han första set med att hoppa bungyjump ner från ljusriggen högt ovanför scen till någon inspelad psykedelisk låt med bankande trummor.

Det kan bli en riktigt mäktig konsert!

torsdag 16 april 2009

Den ljusnande framtiden är vår

Som jag någon gång tidigare konstaterat är det ett solklart ålderstecken när man känner sig nöjd med att höra ungdomar skapa fin musik eftersom återväxten då är tryggad. Det har emellertid inte hindra mig från att känna precis så flera gånger den senaste tiden - trots att det i många fall varit med musiker som är äldre än mig.

Under Swedish Jazz Celebration i Göteborg hörde jag mängder av ny spännande musik, framför allt under onsdagkvällen då skivbolaget HOOB firade fem år i branschen med att låta sju (!) av sina band spela på Trädgårn. Otroligt mycket bra musik på kort tid, och många band jag hoppas få stifta djupare bekantskap med under den kommande tiden. Att Music Music Music och The Stoner skulle bjuda på stor underhållning hade jag kallt räknat med, så det var extra roligt att också få njuta av THUS:OWLS, ett mycket spännande band som leds av Erika Alexandersson.





THUS:OWLS splear någon slags pop- och rockinfluerad jazz elller kanske snarare jazzinfluerad rock, det var i alla fall storslagna ljudlandskap och spännande improvisationer i fokus.



Även New Tango Orquesta förtjänar ett hedersomnämnande med sin trollbindande och välarrangerade nytango. Otroligt sammmansvetsat band som spelade långa svitliknande kompositioner.



Sedan var jag i förra veckan på det märkliga men mäktiga stället Broder Tuck på Götgatan i Stockholm för att höra PRYLF. Broder Tuck är ett slags standard-ölhak med a-lagare och fotbollsfans som klientel, men stället håller på att etablera sig som en scen för ny ung musik (!). Jag har varit på väg dit några gånger och kom så äntligen dit när Prylf spelade. Vilket fantastiskt spännande band det är - låtmaterialet består endast av jazzstandards men framtoningen är mer lik ett rockband. Det är rejält omstuvade och kryddade versioner av gamla örhängen som bjuds, i ett sanslöst tight och ösigt samspel. Den ljusnande framtiden tillhör oss, Prylf och all annan spännande musik som skapas i Sverige just nu!

onsdag 15 april 2009

Rocken är inte död!


Träffade i helgen min kusin som närmar sig tonåren och har Måns Zelmerlöw som stor favorit. Hon hade till sin stora glädje fått se sin idol sjunga och dessutom fått en autograf och en kram när han var i Halmstad nyligen. "Han är ju så himla snygg!" tycktes vara den mest talande kommentaren för detta högtidliga tillfälle.

Jag frågade var hon hade sett honom och fick till min stora förvåning reda på att det var på K-rauta konserten ägt rum! K-rauta!

När jag var hemma i Halmstad i julas frågade en kompis om jag skulle med och se Mats Ronander - han skulle nämligen spela på Coop Forum på köpcentret Eurostop utanför stan!

Sedan rockklubben Diezel lades ner för några år sedan har det diskuterats var i Halmstad pop- och rockband skall spela - nu tycks det problemet få sin lösning..

tisdag 7 april 2009

New York City-kultur

Imorgon ska jag åka till New York City på semester, första gången nånsin jag åker till USA och jag är mycket entusiastisk. Man har ju fått så mycket intryck från NYC utan att någonsin varit där, från musik, tv, filmer, böcker, nyheter osv. Därför tänkte jag som diskussionsunderlag göra en liten lista på mina favorit kultur/konstverk från NYC.

1. Don DeLillos roman Underworld (1997) - en helt otrolig roman; supertjock och superambitiös med fem delvis sammanknutna historier som utspelas över en tid från 1940-talet och framåt och som alla fascinerar och greppar.

2. John Coltrane-skivan Complete Village Vanguard 1962 Recordings - ultimat musik, den där till synes i övrigt ouppnåeliga kombinationen av tyngsta svänget och friaste utspelet och energin.

3. Will Ferrells grejer från när han var med i Saturday Night Live

4. Woody Allen-filmen Annie Hall (1977) - så vacker & så verklig kärlek-och relationsskildring ser man inte ofta. Och så rolig!

5. Tv-serien Seinfeld (1992-1999)

6. Tv-serien 30 Rock - Tina Fey är ett geni

7. John Dos Passos-romanen Storstadens puls/Manhattan Transfer (1927)

Mera:
"Every day" med rapcoregruppen Biohazard
"Sanctuary" med Sick of It All
"Join the Army" med Suicidal Tendencies
Bill Evans Live at the Village Vanguard
27 Dresses
Hitch med Will Smith

torsdag 2 april 2009

Skärpt kvalitetskontroll




Noterade med ett höjt ögonbryn en notis i DN där Henrik Bäckström, musikchef på Mix Megapol i Göteborg, enkelt förklarar varför melodifestivalsvinnaren Malena Ernman och hennes "La Voix" inte spelas i reklamradion i någon vidare utsträckning:

"Vi gör hela tiden tester av musiken, och den är helt enkelt inte tillräckligt bra."

Jag sticker inte under stol med att jag tycker att "La Voix" är en märklig låt, men är det inte konstigt att en reklamradiostation talar om musik i termer som bra eller dålig? Är det upprätthållande av god smak och inte ekonomiska förtjänster som ligger bakom vad som spelas på Mix Megapol? Visserligen är låten speciell men svenska folket har trots allt röstat fram den som vinnare bland massor av bidrag efter mer än en månads utdraget malande.

Vad hände med den gamla sanningen "en miljard flugor kan inte ha fel - ät skit"?