torsdag 24 februari 2011

Det är inte lätt att ha en åsikt

... om man är hipster (eller kan beskyllas för att vara det), i alla fall. Vi är väl alla medvetna om det fenomen - en slags kulturell gentrifiering - i vilket hipsters tar till sig saker som normalt sett anses väldigt ohippa (typ Pabst Blue Ribbon, mustascher, västkustrock eller tacos). Gillar saker ironiskt. Eller gör de det? Det verkar finnas en debatt i USA om huruvida hipsters verkligen genuint gillar Pabst Blue Ribbon eller om de bara dricker PBR för att vara hippa (genom att vara ironiskt ohippa).

Häromveckan nådde den här problematiken också till fotbollsdelen av mitt medvetande. FC Barcelona anses idag vara världens bästa (herr)lag, och åtnjuter en helt enorm respekt för sitt vackra spel. Som om det inte var nog med att de är väldigt bra och spelar väldigt vacker fotboll, så finns det dessutom en politiskt korrekt aspekt i att gilla FCB i det att de associeras - möjligtvis på vaga grunder - med motstånd mot Francoregimen, medan ärkerivalerna Real Madrid associeras med Francos stöd.

Desto mer ovanligt när en fotbollsskribent sågar Barcelonas och deras popularitet, och istället uttalar sig för lerig, fysisk, oglamorös, "gammeldags", "arbetarklassig" fotboll i form av matchen Stoke - Birmingham City och hävdar att den inte objektivt sett är en sämre match än skönandarnas möte Barcelona mot Arsenal. Just detta gjorde The Guardians Barney Ronay häromveckan - "who's to say tippy-tappy is better than hit-and-hope?". Så klart kom svaret: "I can’t help but view his nostalgia as something akin to a mustachioed hipster’s insistence that he really does prefer Pabst Blue Ribbon to the latest, slickest microbrew. It smacks of desperate contrarianism, as if he is trying to out-Guardian the Guardian."

Eftersom det hela är så oviktigt - ingenting står på spel, det finns inga problem med att älska Stoke - Birmingham lika mycket som Barcelona - Arsenal, ingen kommer att hindra dig - så gillar jag denna harmlösa lilla illustration av hur komplicerat det är att ha en åsikt.

1 kommentar:

ramnehill sa...

Aha! En intressant illustration av hur ingen väljer sina åsikter i ett vakuum. Det kan vara positionering med eller mot något, men alltid finns där en hänsyn vad man anser som en förtryckande åsiktshegemoni eller till personer man redan beundrar.
Hipstern - kanske tillsammans med allehanda PK-motståndare - är perfekta studieobjekt för att undersöka åsiktsskapandets dialektik.