Att isolera sig på landsbygden, bortom mobiltäckning och andra störande än element för att repa och spela in är en lyxig och givande situation. Det fanns en tid då jag varken uppskattade landsbygden eller hösten och framför allt inte kombinationen men den känns nu väldigt avlägsen. I år har september som bekant bjudit på fantastiskt fint väder med hög och klar luft och nu vete katten om det inte är den månad jag skattar allra högst.
I alla fall känns det så vid de tillfällen då man befinner sig i en idyllisk stuga tillsammans med människor man tycker om för att ägna sig åt 6-timmars bolognese, kontrabasspel och promenader ner till sjön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar