Jag har många fina minnen av The Soundtrack Of Our Lives första album "Welcome to the Infant Freebase". Skivan var en av få cd-skivor som fanns att låna på Söndrums bibliotek, och den skrikande bebisen på omslaget lockade mig att lyssna. Jag minns hur häftig jag tyckte första låten, "Mantra Slider" var, med sin långa episka uppbyggnad och sina fantasieggande formuleringar.
"i'm a mantra slider and a host for your favourite shows
yeah, i'm a mantra slider and i tell you what god only knows
i'm an astrological burnout the keeps knocking on your door
so true
i'm an incarnated distance call
i'm a mantra slider makes you keep on coming back for more"
Inte för att jag som 12-åring förstod särskilt mycket men det gjorde ändå djupa intryck. Skivan innehåller många riktigt vassa låtar, uppenbart hittiga "Instan Repeater 99", 60-tals-poppiga "Blow My Cool", storslagna "Firmament Vacation (A Soundtrack of Our Lives)" och Waterloo Sunset-stölden "Bendover Babies" är några av höjdpunkterna.
Just de fantasifulla, vridna texterna och titlarna har fascinerat mig allt sedan dess, smaka på låtar som "Embryonic Rendezvous", "Confontration Camp" och "The Homo Habilis Blues".
TSOOL belönades detta år (1996) med en grammis för årets nykomling, men jag vill minnas att bandet sjukt nog även var nominerat i kategorin årets hårdrock, något som sångaren Ebbot Lundberg kommenterade "vi kunde lika gärna fått nobelpriset i kemi".
När jag lyssnar på plattan nu slås jag av hur värdigt den har åldrats. Soundet är tidlöst, och låtarna håller väldigt bra än. Bara en sådan sak som att släppa ett debutalbum med 20 låtar är värt en eloge! Underfundig musik fylld av små detaljer, omvändningar och formuleringar som kommer få mig att fortsätta återkomma till denna skiva regelbundet lång tid framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar