Eriks årslista, 2008

Eriks 2008-listor:

Konserter
1. Håkan Hellström på Cirkus i Stockholm, oktober - enormt
2. New Sound Made-festivalen på Musikhögskolan i Stockholm, maj - en underbar upplevelse av hur enormt mycket bra ny & ung musik det finns i landet med en genrebredd från mainstreamjazz till countryrock till västkust till avantgarde till genreöverskridande målande musik som kanske mest kan kallas "samtida"
3. Anna Järvinen på Liseberg, september - hon är ett geni, enda soloskivan hittills Jag fick feeling är en av de bästa jag hört; grymt låtmaterial och riktigt bra band, med luxuösa fills just som jag vill ha det. Och det var en riktigt fin höstkväll också, när jag gick gatorna fram på väg till spelningen lätt försenad virvlade de höstfärgade lövhögarna kring mig och när man avnjöt spelningen från bänkarna framför Lisebergs lilla scen bildade halvt avlägsna tjutanden från karusellerna en talande ambient i en i övrigt brusande men lågmäld kväll
4. NOFX och Lagwagon på West Coast Riot-festivalen, Göteborg, juni - NOFX spelade en massa hits och skojade och underhållde; Lagwagon tycker jag är det jämnaste av alla skatepunkbanden låt/skivmässigt och behövde för min del inte göra mycket mer än att bara vara Lagwagon
5. Ulf Lundell på Cirkus, november - en spelning med höga toppar och djupa dalar, men överlag gillar jag verkligen Lundell med hans ungdomliga kompband och sound av idag, lite Per Gessle-feeling här och var och riktigt bra låtar
6. Kullhammar Vågan Osgood, Glenn Miller Café, april (?) - stökjazz och briljant mellansnack, en stor liten upplevelse en vardagskväll där jag och Max inte ens stannade genom sista set, men ändå en konsert jag minns med glädje

Låtar
De två låtar från år 2008 som jag hört som är så fantastiskt bra att de förändrat min uppfattning om musik och livet är två: "Tro och tvivel" (som en vår generations "Thunder Road" eller "Rock Around the Clock" tänker jag mig) med Håkan Hellström, och "Den sista färden" med Johannes Vidén, hörd live på Kontiki i Göteborg i november, finns också i skramlig tågstationsversion på Youtube.

Och sen har jag förstås också ett gäng andra favoritlåtar från 2008, som jag tycker är fantastiska om än inte livsförändrande:

*m83, "Graveyard girl" - Ulf Lundells ös (lyssna på trumintrot) blandat med Field Mice sound!
*Skansros, "Drömmen om Skansros" - underbar nio minuter lång berättelse om ung /kvasi/intellektuell mans liv i Göteborg idag, med Håkan Hellström-referenser, olycklig kärlek och allt
*Dungen, "Samtidigt 1" - en låt som bara är ett gitarrsolo, fuzz så in i helvete, ruskigt bra, älska Dungen!
*Frida Hyvönen, "Dirty dancing" - ah en berättelse, riktigt fin, grym sång också
*Jupiter med Jonas Kullhammar, "Toe cut Capri"
*Nordpolen, "Skimret" - mmm synthar
*Lars Kristerz, "Carina" - vinnarna av Dansbandskampen var i mitt tycke bra varje vecka, levererade ju hur mycket dragspelssväng som helst
*Ulf Lundell, "Lär dej älska mörkret" - vackert, ohh så vackert
*Walter Becker, "Paging Audrey" - mmm knastertorr reggae; detta är en av de mest Steely Danska låtarna på Beckers soloskiva Circus Money, med ett gudomligt saxsolo
*Teddy Thompson, "Don't know what I was thinking" - låter som en yngre Jackson Browne med (Teddys far) Richard Thompson i kompbandet, alltså helt underbart
*Pascal, "Cadillac" - enkel och effektiv rock
*Autisterna, "Djävlar"
*Jenny Saléns, "Kom hem" - sätter fingret precis på vad som gör att jag ibland älskar dansbandsmusik. Så enkelt, melodiöst svängigt och med saxsolo och allt, mycket bättre än Barbados disco-originalversion

Musikaliska trender år 2009 (?)
Dansbandsmusik, dragspel, New York hardcore och rapcore kommer tillbaka, Jackson Browne hyllas i samband med sin Europaturné och The Pretender lyfts fram som rockhistoriens efter Moondance bästa skiva

TV
*Handboll kommenterad av Robert Perlskog och Claes Hellgren
*Dansbandskampen, första breda helgkvällunderhållningen på länge som jag verkligen gillar. Vilket förstås har att göra med att jag gillar dansbandsmusik.. Men jag tycker också att det är ett rätt bra program. Inte för långt heller. Och inga reklampauser.
*Fotbolls-EM

Läsning
*Jag läste bara två splitter nya böcker under 2008, Henning Mankells deckare Kinesen och Maria Svelands debattlitteratur Bitterfittan, och ingen av dem var särskilt bra. Den för året nya svenska översättning som jag läste, Marisha Pessls Fördjupade studier i katastroffysik, (publicerad på engelska år 2006) var dessutom helt bedrövligt usel. Däremot hade jag väldig tur med den inte så nya litteratur jag läste, det var mycket som jag fann fantastiskt: Thomas Manns oupphörligt spännande och fascinerande Doktor Faustus (1947), ett par originella och roliga romaner av Haruki Murakami, Dag Solstads Gymnasielärare Pedersen (1982) - en av de mest inträngande och insiktsfulla psykologiska - och politiska! - romanerna jag nånsin läst, Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933), Kurt Tucholskys rasande charmanta och spirituella Slottet Gripsholm (1931), och Leif GW Perssons första polisromantrilogi Grisfesten, Profitörerna och Samhällsbärarna (1978-1982), intellligent och häpnadsväckande välskriven samhällskritik, filosofi och spännande intriger, allt i ett.
*Av övrig ny läsning har jag njutit av inte minst Andre Johanssons blogg
*Financial Times.
*Nina Björk i DN
*Och så måste jag nämna The Guardians minute-by-minute-rapporter från Premier League-fotbollens matcher, roliga, distanserade och ironiska detaljrapporter som ofta ger bättre underhållning än vad själva matcherna gör. Och så effektivt - det tar kanske 10 minuter att läsa en MBM-rapport, men 90 minuter att se en match.. Jag har nog inte sett så lite Premier League-fotboll på en halvsäsong som den här hösten, sedan för tio år sen eller så när jag bodde hemma och PL visades på någon kanal vi inte hade. Nu - hösten 2008 - har söndagar och lördagar allt oftare vigts åt långpromenader, och ligan har jag följt genom The Guardian. Och så kollat på tillgängliga La Liga på söndagkvällar istället.