Rügenfeeling

Av en slump snavade jag igår på nätet över en tv-krönika i DN av Leif Furhammar , som handlar om en dokumentärfilm om den nordtyska ön Rügen, "Drömmen om det goda livet" av Ebbe Gilbe. Furhammar skriver fint:

"Hans senaste film heter "Drömmen om det goda livet" och har formen av en resedagbok från ön Rügen där nere vid Östersjöns sydkust. Vi får från början veta att han köpt anteckningsblocket på Domus. Det är viktigt för känslan av förtrolighet som följer med genom filmen. Äldre herre på sentimental resa, hans trötta gammelmansskånska sveper in ön i en melankolisk stämning av oåterkalleligt förflutet, av sorg och slut, under någon kort sekund avbruten av en snabbt förbiilande lyckokänsla.

Det handlar om Rügen men det handlar också om världen och livet och om Gilbe och oss. /.../

Gilbe låter sig fyllas av vemodet över ett ouppfyllt löfte. Han reser tillsammans med den utsökte fotografen Thomas Frantzén. Allt är oerhört vackert. Som Schubert och Caspar David Friedrich med en liten touch av Tati faktiskt. Det är vad man i brist på bättre brukar kalla poetiskt eftersom det framkallar känslor och förnimmelser som man inte känner igen."

Mmm vad det låter fint! Smaka också på några av Gilbes tidigare filmers titlar - Höst, snart vinter, Skåne 1980 (1981), Mot bistrare tider (1982), Så går ett år - Tiden i Sjöbo (1988), Genom himlen över jorden (1994), Skärvor - dagar, år (1997), Under cirkuskupolen (Det drömmar är gjorda av) (2002). Vackert! Det känns som att om denna bloggen inte hade hetat Längre inåt landet så hade den kunnat heta Höst, snart vinter, Skåne 1980.