Chops är ett slanguttryck som är vanligast inom jazzkretsar och betyder ungefär form eller teknik. En person med grymma chops är vanligast en teknisk virtous, men det kan också användas för stilkänsla, någon kan ha "bebop-chops" eller "fusion-chops". Ens chops varierar och går lite upp och ner, men på sommaren går de nästan alltid ner.
Det är semestertid, sol och bad, resor, kanske prioriteras då en god middag med familjen framför en heldag i övningsrummet. En av de instrumentgrupper som drabbas hårdast av sommarchops är kontrabasister. När kontrabas-chopsen försvinner blir huden på fingertopparna mjuk, och blodblåsor och andra krämpor visar obönhörligen sitt fula tryne. Èn klassiker är terminsupptakten för musikstuderande; från att ha legat med fingrarna i havet i tio veckor skall man plötsligt spela musik åtta timmar om dagen - då skördar sommarchopsen många offer.
Det är dock inte bara unga musikstuderande som drabbas av detta irriterande fenomen, över alla läger och nivåer gruffas det om sommarchops när det är dags för svettiga jazzklubbsgigs - samtidigt finns det en universell förståelse för att fenomenet existerar och måste tas på allvar. Jag spelade nyligen på en jazzklubb i Stockholm tillsammans med, i mina ögon, en av Sveriges vassaste saxofonister. Det var två mycket roliga och lyckade spelningar, men när vi efter spelningarna konstaterade hur kul det hade varit erkände han att han varit lite nervös inför hur det skulle kännas eftersom han varit mycket ute på landet den senaste tiden och sade sig lida av ordentliga sommarchops. Ännu en pina i den yrkesverksamma musikerns vardag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar