torsdag 13 november 2008

Annorlunda hyllningar

Något som jag verkligen uppskattar inom rockmusik är när textförfattaren lyckas undvika de största rock'n'roll-klyschorna men ändå få texten att kännas omedelbar. Jag är absolut inte mot klyschor, tvärt om, men ibland är det så underbart när personer eller företeelser som aldrig lovsjungs annars föräras en låt.

Glasvegas har jag ju redan talat mig varm om här på LIL, och deras största hit handlar ju som sagt om en socialarbetare, "Geraldine". Jag älskade låten redan innan jag förstod vad den handlade om, men när det gick upp för mig att textrader som

"I will, I will turn your tide
Do all that I can to heal you inside"

handlar om en socialarbetare som talar till en knarkare blev min kärlek till låten gränslös.

Ett annat mycket fint exempel på detta är Jackson Brownes låt "The Load Out", hämtad från "Running On Empty", en slags temaplatta om turnelivet. Här är det inte socialarbetare som besjungs utan roadies, dessa hjältar i det tysta! Jackson framstår som en verkligt god människa när han i en vacker ballad lägger ut texten om killarna som aldrig får ett uns uppskattning men som gör hela turnén genomförbar.

"Now the seats are all empty
Let the roadies take the stage
Pack it up and tear it down
They're the first to come and the last to leave
Working for that minimum wage
They'll set it up in another town

Tonight the people were so fine, they waited there in line
And when they got up on their feet, they made the show
And that was sweet, but I can hear the sound
Of slamming doors and folding chairs
And that's a sound they'll never know

Now, roll them cases out and lift them amps
Haul them trusses down and get 'em up them ramps'
Cause when it comes to moving me
You know you guys are the champs"

Hjärta och smärta är eviga teman inom konsten, men jag efterfrågar fler annorlunda hyllningar!


Inga kommentarer: