"Detta jävla letande.
Detta jävla längtande."
Orden är Anders Petersens och sammanfattar väl dokumentären med den sakliga titeln "En film om Anders Petersen" från 2003 som visades i repris på svt i veckan.
Anders Petersen är en av världens mest berömda stillbildsfotografer, mest känd för sin fotobok "Café Lehmitz" med bilder från ett ölhak i Hamburg där prostituerade, transvestiter, narkomaner och älskare umgicks under lösa former. Den av hans bilder som fått mest spridning är omslagsbilden till Tom Waits skiva "Rain Dogs" från 1985. Han har gjort fotoböcker om livet i fängelse, mentalsjukhus och ålderdomshem och har en stil som är väldigt naken och varm.
Detta jävla längtande."
Orden är Anders Petersens och sammanfattar väl dokumentären med den sakliga titeln "En film om Anders Petersen" från 2003 som visades i repris på svt i veckan.
Anders Petersen är en av världens mest berömda stillbildsfotografer, mest känd för sin fotobok "Café Lehmitz" med bilder från ett ölhak i Hamburg där prostituerade, transvestiter, narkomaner och älskare umgicks under lösa former. Den av hans bilder som fått mest spridning är omslagsbilden till Tom Waits skiva "Rain Dogs" från 1985. Han har gjort fotoböcker om livet i fängelse, mentalsjukhus och ålderdomshem och har en stil som är väldigt naken och varm.
Denna utsökta dokumentär är gjord av JH Engström som själv är erkänd stillbildsfotograf och som ser Petersen som sin mentor och till och med far. De är goda vänner sedan femton år och filmen är som en personlig hyllning till den världsberömda fotografen. Samtidigt oroar sig Engström över sin fadersgestalt som kedjeröker, dricker varje dag och jobbar i ett hysteriskt tempo runt om i Europa.
En stor del av behållningen är självklart de knivskarpa svartvita fotografierna som oftast skildrar människor på samhällets skuggsida. Petersen säger sig dock inte vara attraherad av det som många människor betraktar som avvikande eller onormalt, det handlar om att han känner sig trygg där. Hans fotografi är ett sätt för honom att göra upp med de borgerliga livslögner vi är uppvuxna med och som förstör våra möjligheter att upprätthålla en identitet.
Samtalen mellan Petersen och Engström utgör grunden i dokumentären, och det är väldigt intressanta tankar om livet och konsten som delges till tittarna. Petersen vill att hans fotografi skall vara en del av livet, ett möte mellan personer.
Han talar vidare om rädslan för att bli gammal och tappa det oskuldsfulla sättet att se på livet. Många av de fotografer han beundrar har enligt honom gjort mindre bra saker på ålderns höst eftersom det i deras verk bara finns fotografi - inte liv. Men fotografi handlar inte om fotografi - det handlar om liv.
Ett annat återkommande tema är längtan, törsten efter den fysiska och andliga gemenskapen. För Petersen handlar det inte om ålder - längtan finns hos en människa oavsett hur gammal hon blir.
Vackra samtal och vackra bilder gör det här till en oerhört fascinerande och sevärd dokumentär - den finns att beskåda på svt play fram till den 14:e juni.
I DN idag läste jag om Petersens senaste projekt From Back Home, som är ett samarbete med just JH Engström. Utställningen kommer visas på Värmlands Museum i Karlstad i sommar och fokus ligger på värmland och värmlänningar. Ensgtröm är uppvuxen i Karlstad och Petersen bodde där under sin tonår. Det känns som ett tema som passar väldigt bra in på Längre inåt landet, och om jag kommer vara i närheten av Karlstad i sommar skall jag absolut ta mig till Värmlands museum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar