söndag 16 november 2008

Festmusik?

Lyssnar dessa människor på "Baba O'Riley", månne? På fest för några veckor sen

Igår hade jag utflyttningsfest (knö daj ut) med femton eller så kompisar, eftersom jag om två veckor ska flytta. Som musiknörd blir en av de roligaste och mest delikata frågorna när jag ska vara värd för något: vilken musik ska spelas? Till igår kväll gjorde jag en spellista på mp3-spelaren, med ungefär 100 låtar (!). Det finns ju så många låtar som man vill pracka på folk, och för den delen också höra själv.. Problemet är väl att jag är en dålig fest-dj, tror jag i alla fall. Min uppfattning om "musik jag vill höra på fest" tenderar att inte vara samma musik som andra, och folk i min omgivning, vill höra på fest. Inte desto mindre tycker jag att det är väldigt intressant med fest och musik och festmusik, och har tänkt att tänka lite högt om detta ämne här.

I allmänhet kan jag nog säga att den musik som väckte protester från min spellista igår, var countryn. Inte Hank Williams "Move it on Over", tror jag inte i alla fall, men Garth Brooks "Friends in Low Places", George Jones "My Favorite Lies" och nån till. "För mycket smör!" ropade Martin tvärsöver rummet. Victor, som rest runt i USA och Kanada i ett år, berättade hur skönt han tyckte det var att lämna Nashville där allt centrerar kring mainstreamcountry, och menade att det var "just sån här musik" - då spelades Dwight Yoakams "Little Ways" från min spellista - som fick honom att tycka att det var skönt att lämna stan.

De låtar som väckte - i alla fall spritt - bifall var nog "Linoleum" med skatepunkarna NOFX - om man är ett sällskap av berusade 80-talister är det inte helt otippat att i alla fall någon uppskattar skatepunk -, Glasvegas "Geraldine", Anna Järvinens briljanta "Leena" samt några mer Göteborgsanstrukna låtar, "Långa vägar" med Håkan Hellström och "Rundtur i Göteborg" med Sonya Hedenbratt. Som sig bör när festen står i Masthugget.

Nedanför kommenterar jag några av låtarna som jag hade med igår, och ni andra får gärna svara med att lista/skriva om vad ni har för festlåtar eller festmusik! Det vore kul att se vad ni spelar för musik när ni är värdar, och hur ni tänker kring det här med festmusik, som väl är en av de viktigaste användningarna av musik.

---
Några låt-för-låt-kommentarer om låtar från spellistan:

Bruce Springsteen, "Sherry Darling" (1980)
Det här tänker jag mig är svinbra festmusik. På min mammas 50-årsfest i somras buggades det till "Sherry Darling", som jag tycker tillsammans med "Thunder Road" är den bästa Springsteenlåten. Energisk, melodiös och uppåt, sjukt svängig med sax- och jubelintro, handklapp, körer, och en grym orgel. Lycka!!

Choking Victim, "Infested" (1996?)
Det är nog sånt här som gör mig till en dålig fest-dj. Jag tycker helt enkelt att "Infested" är så jävla bra, lätt en av de bästa punklåtarna som gjorts. Så bra att jag inte kunde motstå att proppa in den på festspellistan. Men hypersnabb crustpunk är kanske inte vad den genomsnittlige festprissen vill höra till vinet..

Black Jack, "Inget kan stoppa oss nu (Inatt inatt)" (1991)
En av de perfekta dansbandslåtarna, en grym berättande text och välkomponerad och -arrangerad låt. Men jag är rädd för att inte alla hör vad jag hör när "Inatt inatt" dundrar ur högtalarna. En och annan hör kanske "dansbandsskit" eller nåt sånt.

The Who, "Baba O'Riley" (1971)
Världens största riff?

Jonathan Richman, "This Kind of Music" (1982)
En av mina älsklingslåtar och förmodligen den finaste låt som nånsin spelats in, en oerhört Richmansk naivistisk glädefylld glädjespridande hylling med doo wop-körer till musikens kraft och glädjen i musik och att spela och lyssna tillsammans.

Peter LeMarc, "(You're the) Devil in Disguise" (live, från Buena Sera-plattan)
Jag tycker att det är så jäkla fint att LeMarc kör denna fantastiska Elvislåt och mitt i den kör ett talat parti där han berättar om när han satt på ett torg i Trollhättan och drömde om att komma till Stockholm och bli rockstjärna som Elvis, varpå han går över i att härma Elvis sångstil innan han och bandet börjar rocka igen! Liksom med "Sherry Darling" och "This Kind of Music" tycker jag att LeMarcs Elviscover visar så himla bra hur fantastiskt det är med musik och hur mycket lycka man får av musiken!

Frankie Lymon and the Teenagers, "Why Do Fools Fall in Love?" (1956?)
Jag hoppas och tror att doo wopen är på väg tillbaka! Det är ju så jäkla cool musik med alla fantastiska sångarrangemang och fokus på melodier och sväng.

Eldkvarn, "Pojkar pojkar pojkar" (live, från Tempel av alkohol-plattan)
Fest eller!?!??? I alla fall om man är gubbrockare...

Emmylou Harris med Ricky Skaggs och Johnny Cash, "Jordan" (1980)
Sjukt svängig tradcountry med läckert sångarr mellan Harris, Skaggs och Cash. Kanske lite goofy för vissa.

the Monochrome Set, "Jacob's Ladder" (1984)
Grymt cool och svängig excentrisk brittisk indie från 80-talet; ett konceptuellt band med många märkliga influenser och infall, och aldrig var de mer excentriska, lekfulla och svängiga i en låt än på "Jacob's Ladder", med kyrkklockor, en massa körer, Luciano Pavarotti-imitation, twanggitarrsolo, och text som börjar med "Oh take my heart and let it beat to the sound of dancing feet!"

Geno Delafose, "Save the Last Dance for Me" (1995?)
Min favoritversion av en av mina favoritlåtar, Geno Delafose är en zydecodragspelare och -sångare från Louisiana och gör en mördarversion av denna klassiker.

Håkan Hellström, "Långa vägar" (2008)
Kan man ha en fest i Göteborg utan att ha med en Håkanlåt på spellistan?

Nynningen, "För full hals"
Svängig göteborgsk 70-talsprogg, en sångare med härlig dialekt och frasering, sjyst blåssektion och 70-talsgitarrös.

NOFX, "Bob" (live)
Skatepunk.. Jag älskar det.

the Mavericks, "All You Ever Do Is Bring Me Down"(1995)
Arketypisk US-amerikansk festmusik á la country/americana, kanske inte tilltalar särskilt många svenska 20-nåntings.. Men jag tycker att det är oerhört bra. Dansant sväng (fast kanske inte den slags dans som särskilt många gillar här i Sverige..) med dragspel, klinkpiano, twanggitarrsolo, körer, country och texmexinfluenser.

Randy, "Kiss Me Deadly" (1996)
Min favoritfestlåt, detta är alltså en låt som handlar om en fest. Första textraden är "I went to a party Saturday night, didn't get laid got in a fight". Vilket är särskilt hårt med tanke på att originalet sjöngs av en tjej, närmare bestämt 80-talsrockaren Lita Ford. Randy gör skatepunk av låten förstås. Deras version kommer från en av mina absoluta favoritskivor ...And the Rest is Silence från 1996, som har det briljanta upplägget att först kommer 10 låtar som handlar om politik - djurrätt, socialism, miljöpolitik, att leva rätt - och därefter en festlåt! Fin fördelning..

Lasse Stefanz, "Världens lyckligaste par"
Mer dansband..

3 kommentarer:

Max Thornberg sa...

Jag har också konstruerat ett gäng slika spellistor, det är mycket kul! Jag har också en känsla av att country är en partykiller i många lägen, minns en fest vi hade i rågsved när jag slängde på Gram Parsons "G.P." bara för att mötas av nervösa skratt och oförstående, långa blickar..
Känns för övrigt som att "Fulla för Kärlekens skull" hade gått hem rätt bra i den här blandningen? Nu hade du iofs redan Eldkvarn representerat..

Max Thornberg sa...

Tycker också, apropå the Who, att det finns vissa likheter mellan Baba O Riley och Geraldine, om man talar om att bygga upp ett stort landskap med hjälp av två ackord..

Erik Bengtsson sa...

Haha, lustigt att folk inte ens uppskattade Gram Parsons, det är ju ändå countryrock och väl rätt PK i ett musikklimat där Fleet Foxes får priser hit och dit..

"Fulla för kärlekens skull" var med på spellistan. :)