onsdag 15 oktober 2008

Höstkänning


En dag som denna kan man exempelvis damma av Ola Magnells vackra sång Höstkänning från LP:n med samma namn från 1977. Vem är då Ola Magnell? Är han välkänd? Är han bortglömd? Jag vet inte, svårt att säga. Själv hade jag lyckan att upptäcka honom 1992 - jag minns året för associationskedjan ser ut såhär: Första egna lägenheten, Fotbolls-Em i Sverige, Moviebox från Fredsgatan, Ola Magnell, The Smiths, första försöken att laga mat till sig själv (ska man ha lök i köttfärssås?).
Hur som helst. Idag kom den här låten till mig igen när jag gick med min son för att hälsa på hans farföräldrar.
Tacksamt kan man konstatera att vissa produktioner överlever, andra inte. Mycket av Magnells 70- och 80-talsalster är överlastat och alltför tungt, men den här är - tja, tidlös. Till Magnells storhet hör dock att där produktionen gått vilse är, oftast, låtarna så starka att de trots allt tränger igenom.
Ola Magnell är en av de där artisterna man vill att alla ska tycka lika mycket som man själv gör, samtidigt som man paradoxalt nog vill älska honom allra mest själv. Men Höstkänning borde alla somna till ikväll.

4 kommentarer:

Erik Bengtsson sa...

Fint!! Jag blir riktigt sugen på att lyssna på Ola Magnell (och hade ett nedladdningsprogram uppe... Har dock inte fått ner skivan än). Grymt omslag.

Välkommen ombord på bloggen förresten Fredrik! Grymt att du är med!! :)

Max Thornberg sa...

Perfekt, jag efterfrågade ju i ett tidigare inlägg favoritlåtar som handlar om hösten, och här får jag svar på tal!

Arvid A Larsson sa...

har nu fått ändan ur vagnen och slutligen lyssnat på Ola Magnell som jag tänkt göra i flera år och han är ju tokbra. Höstkänning är verkligen en bra skiva, tack för tipset Fredrik!

Erik Bengtsson sa...

Jag har sedermera fått ner den där Magnellsamlingen ("Guldkorn") och det är ju stundtals fantastiskt bra! Tack för tipset, "Trasten" är en av mina mest lyssnade låtar de senaste veckorna. :)